I fredags bar det av på litteraternas årliga sommarkollo. Jag och ännu-ej-21åriga Valentina var först olagliga på systembolaget, mötte fler kollodeltagare och traskade till samlingsplatsen vid stationen. Solen sken, Jesper och Alexandra var bakismonster och Philip stressade sönder sitt tåg. Stämningen var på topp helt enkelt! Den första återställaren stod Alex för när hon fick en kaffemugg på pressbyrån för att därefter langa upp vinboxen utanför stationshuset i Uppsala. Vidare skålade hon ner Joan på bussen som tydligen inte brukar dricka vin och fick därmed vara kollots första alkoholist som under namnleken (vid ungefär fyratiden på eftermiddagen) stod och smygbalanserade sitt glas ovanpå boxen han höll i famnen som ett kärt barn. Men för att inte gå händelserna i förväg, vi hade fått reda på att det var en liten promenad från busshållsplatsen till själva torpet där vi skulle hålla till över natten. Vi hade även fått information om att en bil skulle ta den tyngsta packningen i bagaget så att vi skulle slippa bära tungt hela vägen. En av litteraterna, Fitt-Frida, satte sig demonstrativt vid vägkanten och sa att här kunde man lämna det som bilen skulle ta. -"Men jag råder er, bärsen vill ni ha inom en snar framtid." Hurtiga folk som också skulle visa sig uppoffrande tog all sin packning och spatserade raskt iväg i en förklunga, med en "ledarkanin" som Philip så fint uttryckte det. Vi som är vana vid att ta efterklungan (jag och Valentina, Harry och Philip visade sig snabbt överge oss för att hurtgå ikapp de andra) stod kvar och plockade fram pilsnern och tände ciggen i det fina vädret. Då säger Fitt-Frida att det i själva verket är en sjusitsig helt tom (sånär som på föraren) familjebil som ska hämta packningen (som för närvarande bestod av några ihopslängda soväckar) och att vi således kan lämna all vår packning om vi så känner för det. Lyckliga ända in i själen över detta lämnade vi glatt våra väskor och diverse sovattiraljer hos denna förståndiga Fitt-Frida och påbörjade vandringen. Skrattandes, pladdrandes om Star Wars och sipprandes på öl var det en oerhört trevlig höststund i solskenet. Oavsett hur trevligt det än må vara att vandra i naturen med klassen måste det ju alltid vara några som hamnar lite på efterkälken och i detta fall var det ganska självklart jag och Valentina som tog ciggpaus när vi svängde av in på grusvägen. Vid detta laget började vi undra lite smått om hur lång tid dessa fem kilometer skulle kunna ta till det mytomspunna Norreda Torp, och det spekulerades längre fram i klungorna om att vi möjligtvis kunde ha gått halvvägs redan. Då dyker det plötsligt upp en liten skylt som säger "Norreda Torp, 4 km". Vi hade alltså tillryggalagt en kilometer, inte ens lite i närheten av hälften. Men detta dygn skulle tydligen gå i mitt lyckotecken, för precis när Valentina säger att hon börjar bli kissnödig kör en sjusitsig tom familjebil upp bredvid oss och tjejen vid ratten frågar om vi möjligtvis är litterater som vill ha skjuts till stugan. Under glada hejarop hoppar vi raskt in i bilen och får snabbt sällskap av en lycklig Jesper med några glada anhängare. Efter att ha vinkat och räckt ut tungan åt alla vi passerade, tjoat varje gång vi åkte över gupp och i Jepsers fall skrikit som ett barn av glädje vid vattenstänk från en speciellt stor vattenpöl kom vi alltså först fram till stugorna. Detta innebar alltså att vi hur enkelt som helst kunde inspektera varje stughörn för att därefter välja (och paxa) de bästa sängplatserna. Jag och Jesper valde dock en våningssäng som visade sig vara på en av de kallaste platserna på hela stugområdet (i hallen precis bredvid dörren, inga element var tillgängliga) visade det sig långt senare.
Vi hittade till vår egna lilla altan, vilket nästan resten av deltagarna också gjorde när fler och fler droppade in. Dagen fortsatte med bullfika, öl, en eminent namnlek där följande minnesvärda epitet skapades: Philip mmmhhhmmm Penis, RövRobert, Fitt-Frida, Mutt-Micke, Snopp-Simon och beklagligen Hembränt-Hanna, bastubadande, badande, tipspromenad, skölpaddeleken, middag, stugefterfest med gammeldansk och kampsånger och sist men inte minst dans! Så måste jag ju självklart uppmärksamma den bravad som jag och Linnea lyckades med, nämligen att vinna litteraternas tipspromenad!!! Hur vi lyckades med det är fortfarande en gåta för de flesta, inklusive mästarinnorna själva, men vi belönades med varsin bok (jag valde såklart Alice in Wonderland) och mäktiga applåder vid middagen.
Det har alltså varit ett fantastiskt dygn (förutom den extrema bakfyllan morgonen efter som resulterade i ett uppspring i skogen vid promenaden till bussen) med massor av härliga människor, skratt och händelser.

Imorgon är det innebandyträning och jag är lite nervös, tänk om Harry kommer behöva skämmas över mig? Speciellt efter att jag under fredagsnatten satt och lovade att jag skulle fixa en elitseriespelare som inhoppare till någon av våra matcher.. Varför skulle han vilja spela i en universitetsplojcup i uppsala? frågade Harry. En mycket bra och relevant fråga, eftersom svaret är ja, varför skulle han? Dock var det inte det jag svarade då..

PEACE AND UNDERSTANDING PEOPLE!<3

namnlek

prat på verandan

Sitter här i min studiegrotta atm (mormor o morfars gillestuga) och tänkte möjligtvis börja med recensionen av Kejsaren av portugallien.. eeeeeeeeeller så kollar jag på förhäxad s.5 istället... hmm i valet o kvalet skulle man kunna påstå. Denna dag har bestått av recensionen. Eller snarare tankar på recensionen. Tankar på att börja med recensionen... snart. Men gjorde faktiskt lite nytta, tisdagar har vi ju alltid tidiga redovisningar på seminiariet i retoriken så imorse var det såklart min basgrupp som fick stå framför klassen och berätta om vår Dispositio-analys av Gustav III:s tal för införandet av ny grundlag. Första gången vi hade basgrupps-möte med just denna grupp sa jag helt krasst hur det ligger till. Jag är otursförföljd. Så eftersom ni är i min grupp behöver ni vara förberedda på att varje gång det är en extra jobbig uppgift som tar lång tid (just den vi satt och arbetade med då), kommer lottningen falla på oss. Voila! Oraklet har talat (javisst, jag ser mig själv som Pheobe som får premonotions). Vi har hittills redovisat två gånger, båda gångerna de absolut mest tidskrävande och invecklade ämnena. Gurras tal och första gången var det hur Grinde, Hellspong och Mral definierar begreppet Ethos olika. Ethos är klart det mest diffusa begrepp jag har hört på länge. Men jag gillare!

Det härliga med att vara här i uppsala är att det alltid händer något intressant. Allt från att en norrlänning sjunger en hyllningsrap till sin egen hemort, att linnea alltid verkar ha minst två ragg på samma nation som vi är på, att jag får hysteriskrattanfall tills jag knappt kan andas så att ebt inte får komma hem på en trekvart till att jag efter några öl finner mig själv prata om hur berusad jag kan bli med en teolog som precis har funnit sitt kall..
Fantastiskt är vad det är gott folk, fantastiskt!!!

laddar inför awesome kollo med underbara klassen på fredag nu!! OVER N OUT SOLDIER

sista spelning med The Ark på grönan w sis<3
(yes, jag har blivit ginger-hippie-pocahontas)

It takes a fool to remain sane

there I go, turn the page