de stänger men ingen bryr sig

Har precis kollat klart fotbollen med älskade Morfi. Barca var riktigt sega, de tre senaste matcherna har inte varit speciellt övertygande. Men alltid lika mysigt att sitta och muttra om det med bästa morfar.
Idag höll vi de självpresenterande talen, och jag måste säga att det gick förvånansvärt bra! Jag pratade faktiskt om att jag var nervös och varför, så det var en riktig chansning som tydligen gick hem. Mycket glada och nöjda styrde vi efter den SUPERTIDIGA (8.15 började vi) lektionen stegen mot Norrlands och en mysig frukost. Det urartade till ett "historiefika" då Anton började ge vika för sin passion för historiska berättelser. Men den killen är faktiskt i klass med käre gamle Axelius vad gäller engagemang och humor, jag gillare skarpt! Helt plötsligt började jag fundera på, ja livet kanske man kan säga. Att jag satt med några härliga människor som jag har privilegiet att kalla mina klasskamrater på en nation i självaste Uppsala och åt frukost. Känslan bara välde över mig. Snart flyttar jag också in i ett studentrum i centrala Uppis. Jag är, på riktigt, en Uppsalastudent. Ganska fantastiskt. Vem hade trott det för typ tre år sedan? Inte jag iaf.

Men men, nu ska jag spana in hotellet på fuerteventura hela släkten ska åka till i Mars för att fira morfars 75-årsdag :) Jag kan säga att det är superskönt att ha något att se fram emot redan nu! LOVE

det här är värt att dör för, jag tror mitt hjärta blöder<3 miss yoooo





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0