en gång är ingen gång, två är lika med noll
Har precis lekt med finaste kusinen Jakob i badkaret, världens sötaste unge ja!
Idag har varit en slitig dag. Det började med att jag sprang till tåget imorse, och missade det med någon sekund. Men skam den som ger sig, tänkte jag och älgade mot bussen istället som jag såg stod vid stationen. Kastade mig flåsande, röd och genomsvettig upp på den med kappan flaxandes på ena axeln (ja, det var alldeles för varmt att ha vinerkappan idag) och visade upp biljetten. Sjönk bekvämt ihop på närmsta säte och pustade ut medan jag belåtet konstaterade att jag antagligen bara blir en kvart sen. Tio minuter senare var jag inte lika belåten. Bussen stod fortfarande kvar i Knivsta, som är vändstationen. Precis när jag hann tänka att jag skulle gå av och ta nästa tåg istället vilket skulle gå snabbare, pyste dörrarna igen och hjulen rullade iväg. Åt fel håll. Nästa station: Alsike rullade fram på tavlan i bussen. Fan. Gick fram till föraren och frågade hur lång tid det skulle ta till Uppsala. Oj, sa han. Du skulle tatt tåget istället. Vi är framme om ungefär en 45 minuter. Fan. Det var bara att acceptera sitt öde och tomt stirra ut i det grådaskiga vädret. En timme senare flängde jag in i klassrummet, röd och anfådd igen med knappa trekvart kvar av det två timmar långa seminariet. Värt. Fnissade lite åt magövningar och ännu mer åt artikulationsövningar, sen var det plötsligt slut.
Jag hade dock en plan på att få med mig Linnea ner på stan för att inhandla ett par shorts åt mig. Hon var måttligt svårövertalad men det gick. Fyra timmar, en topp, fem strumpor, en kofta, en pizza och massa skratt senare gav Linnea upp och tog bussen hem. Hon är inte heller någon shopoholic, likt mig. Dock konstaterade vi båda snabbt att jag var den sämste av oss på att handla kläder. Som ni kanske har märkt hade jag alltså inte hittat några passande shorts, så jag fick styra in stegen på H&M igen för att återigen plåga mig en stund till i provrummet. Till slut fick jag mig mina shorts, glömde handla strumpbyxor och åkte äntligen hem. Hem till färdiglagad middag, godis och som sagt den goaste lillkillen. Har jag nämt att jag kommer sakna att bo hos mormor och morfar också? Jag har inte lagat mat själv på två månader. Är lite rädd att jag inte kommer klara mig själv efter detta.
TAGGAD FÖR MATCH IMORGON MED SAMBUCA! sjukt taggad. på öl också såklart. PEACE AND LOVE SISTERS!
Idag har varit en slitig dag. Det började med att jag sprang till tåget imorse, och missade det med någon sekund. Men skam den som ger sig, tänkte jag och älgade mot bussen istället som jag såg stod vid stationen. Kastade mig flåsande, röd och genomsvettig upp på den med kappan flaxandes på ena axeln (ja, det var alldeles för varmt att ha vinerkappan idag) och visade upp biljetten. Sjönk bekvämt ihop på närmsta säte och pustade ut medan jag belåtet konstaterade att jag antagligen bara blir en kvart sen. Tio minuter senare var jag inte lika belåten. Bussen stod fortfarande kvar i Knivsta, som är vändstationen. Precis när jag hann tänka att jag skulle gå av och ta nästa tåg istället vilket skulle gå snabbare, pyste dörrarna igen och hjulen rullade iväg. Åt fel håll. Nästa station: Alsike rullade fram på tavlan i bussen. Fan. Gick fram till föraren och frågade hur lång tid det skulle ta till Uppsala. Oj, sa han. Du skulle tatt tåget istället. Vi är framme om ungefär en 45 minuter. Fan. Det var bara att acceptera sitt öde och tomt stirra ut i det grådaskiga vädret. En timme senare flängde jag in i klassrummet, röd och anfådd igen med knappa trekvart kvar av det två timmar långa seminariet. Värt. Fnissade lite åt magövningar och ännu mer åt artikulationsövningar, sen var det plötsligt slut.
Jag hade dock en plan på att få med mig Linnea ner på stan för att inhandla ett par shorts åt mig. Hon var måttligt svårövertalad men det gick. Fyra timmar, en topp, fem strumpor, en kofta, en pizza och massa skratt senare gav Linnea upp och tog bussen hem. Hon är inte heller någon shopoholic, likt mig. Dock konstaterade vi båda snabbt att jag var den sämste av oss på att handla kläder. Som ni kanske har märkt hade jag alltså inte hittat några passande shorts, så jag fick styra in stegen på H&M igen för att återigen plåga mig en stund till i provrummet. Till slut fick jag mig mina shorts, glömde handla strumpbyxor och åkte äntligen hem. Hem till färdiglagad middag, godis och som sagt den goaste lillkillen. Har jag nämt att jag kommer sakna att bo hos mormor och morfar också? Jag har inte lagat mat själv på två månader. Är lite rädd att jag inte kommer klara mig själv efter detta.
TAGGAD FÖR MATCH IMORGON MED SAMBUCA! sjukt taggad. på öl också såklart. PEACE AND LOVE SISTERS!
want your bad romance
Kommentarer
Trackback
