Detta sista kort är ett mästerverk, om jag själv får säga det. Det hela utspelas i trappan, efter att jag och marre har varit ute lite grann. När vi är på väg in, precis i dörren framför vakterna tål att nämnas, slänger/tappar marre sin låtsas-revolver på golvet. Jag, som har farten uppe och kommit in i andra andningen, spatserar rakt på som ett lokomotiv utan att tänka efter närmare på vad martina gastar om. Det gick på en sekund, kändes det som, tappandet, klivet och därefter det sorgligt höga kraset. Martinas revolver gick av i två delar, med lite mosat mellansediment under min sko. Marre utbrister i höga klagotjut och sympatisk som man är, börjar jag skratta så jag gråter. Men någonstans inser vi nog att vi inte kan stå kvar där eftersom vakterna glor argt på oss, och en av dem börjar bestämt fösa iväg mig längre in. Raskt plockar vi upp bitarna efter pistolen och ner i trappan, där matilda så passande är på väg upp med sin kamera i högsta hugg.
Varsågod, nu har lite bakgrundsfakta till denna bild!

NU ska jag banne mig ut o sola!
XOXO, RÄDDA ALMARNA!