Just nu längtar jag verkligen bara tillbaka till Koh Tao. Ön där allt var möjligt, inga begränsningar och fullt med massa sjukt drama! Koh Tao var ungefär som Paradise hotel, fast med mer av allt. Eller inrigerna saknades nästan helt. Nästan. Just nu har jag en vacker bil fastestad i mitt huvud. Den när vi kommer till Koh Samui för andra gången, ska kliva in i en bungalow på samma hotell som förra gången och äta donken för hundrafjärde gången. Emilie, ivrig som hon är att få sluka sin Bigmac på snabbast möjliga tid, tar några långa panterkliv uppför de få trappstegen till den lilla verandan framför vår stuga. Det hon inte har tänkt på är att först scanna av området, vilket man alltid bör göra i thailand, antingen kan det vara en svärm av nattfjärilar som attackerar, en vildsint liten hundracka eller möjligen en vattenbuffel som står och brölar. Denna gång var det ingetdera, när emilie snabbt sträcker fram handen för att sätta nyckeln i låset studsar plötsligt en geckoödla ner och landar med ett ljudligt "smack" rakt på hennes utsträckta hand. I det ögonblicket tyckte jag synd om den stackars lilla geckon, som först antagligen blivit besegrad av en starkare rival uppe i taket och blivit nerputtad, därefter landat på något så illaluktande som hästens hud, och slutligen under ett öronbedövande skri blivit ivägkastad ett antal meter som antagligen kan mäta sig med världsrekordet i kast med liten gecko. Emilie flydde fältet under fortsatt tjutande in i bunaglowen. Hon lämnade mig och adde för att kippa efter andan mellan skrattsalvorna.
Det var en mycket trevlig dag i Thailand.

Puss nu är det Paradise hotel! TJO<3

(bara elva dagar kvar nu. ELVAN!)