Snart snart snart, mycket snart är det studenten!
Jag kom o tänka på några saker som bevisar att våran klass är väldigt  efterbliven, men fortfarande mycket älskvärd :)
Tänkte bara ta upp det faktum att det är fel på varje individ i vår klass, men på olika sätt. Kanske därför vi går så bra ihop.
Robin, uppenbart handikapp. Glutenallergiker. De första fyra åren spenderades för lille bambi på toaletten med en bajsraket i stjärten. Klart att han blir som han blir, långskånken.
Elin, ett till glasklart fall av invaliditet. Laktosintolerant. Hon har nog helt enkelt tvångsmatats med glass som unge och nu reagerar kroppen på detta sätt.
Jeanette, även där magproblemen som spökar. Kommer dock ej ihåg vad det heter men massa sår o skit. Kan aldrig vara skoj att ha ständigt ont. Men det är ju solklart att det även där finns en felande länk.
Emilie, svåraste utredningen eftersom hon vid en första anblick verkar alldeles frisk och normal. Men detta håller endast en kort stund, efter ett tag kommer suget att ta överhanden och hon kan inte dölja det. Hennes coca-cola beroende. En häst utan cola är som kärlek utan kysser, som ordspråket lyder.
Matias, ja den grabben har en kropp som föddes i höghastighet och måste kompensera detta resten av hans låånga liv. Badmintonracket i handen är endast ett symptom av dennes kroniska sjukdom, långsamhet. Han hann helt enkelt aldrig inse att badminton endast utövas av incestfolk och homosexuella.
Sedan har vi då mig, med en okänd diagnos, som ständigt blir sjuk i diverse hals- och öroninfektioner. Plus att jag är totalt efterbliven också.

Men fan, vad jag tycker om er ändå och dessa två år tillsammans har varit totalt efterblivna men helt klart värt det! PUSSPÅER SK3A STUDENT '09